Mumintrollet

8 månader sen..

..hade jag fortfarande ingen aning om vad som väntade mig på kvällen. Åkte in till Jorv pga. högt blodtryck men denna gång släppte de inte hem mig. Kl. 17 startade de igång förlossningen och 23.12 anlände prinsessan.

Fröken tar sig upp på alla fyra, men än så länge gungas det mest. Ett, två steg har hon tagit, men jag räknar det nog inte riktigt ännu som ordentligt krypande. Det är fortfarande lättare att rulla sig dit hon vill..

På rådgivningen sade de att vi kunde börja låta henne försöka äta med sked. MED SKED! Jo tack, om hon nu först fick pincettgreppet att fungera ordentligt först så hon får små bananbitarna från bordet. Idag fick hon lite bekanta sig med en sked..den var nog mer som en bitleksak än något med maten att göra. Hur har ni andra gjort med att äta på egen hand?

Tänk att vi samtidigt var på förlossningsavdelningen på Jorv för 8 månader sen, men i skilda rum, utan att vi visste om det! Kring de tiderna Isabella föddes började mina värkar bli så olidliga att jag fick första epiduralen och jag flyttades till förlossningssalen från det "vilorum" vi var i först. Kanske var vi vägg i vägg just då kring kl. 23-1 på natten utan att veta om det! (ni var säkert kvar i förlossningssalen ännu 1-2h efter att Isabella föddes?) Så då när ni hade ert knyte i famnen hade jag ännu det värsta framför...

Jag har inte tagit någon stress över att börja ge egen sked åt dem, var säkert efter 1-års dagen som vi började med det, orkade helt enkelt inte skura hela köket då maten flög hít och dit :) då var det lättare att mata dem.