Mumintrollet

Lilla sjöjungfrun och Ursula ;) Det är skönt att mysa! Speciellt då Isabella sover cirka 15h i dygnet. Imorgon blir en spännande dag. Vi skall åka ut från skogen till rådgivningen, måste börja fundera vad man skall packa med åt Isabella i väskan.. får hoppas hon börjat nå sin födselvikt. 

Mamma fick 3 liter Smirnoff - så nu kan hon sedan slå till med Smirnoff-fest..pappa fick en lite mindre sambucca. Jag tror Lari försöker vinna "årets svärson"-priset. Han är helt klart på rätt väg.

Hans prinsessor fick dela på Askungen-Smarties ;) Isabella får ta hand om Askungen, jag sköter resten..

Jag måste ser ni lite hålla i vid mina gamla traditioner, trots den nya vardagen. 

(Mörk har jag också varit, här från år 2005? på väg ut med Silja till Gottland)

Snuskig fakta jag nyss kom på: Jag har inte varit i duschen på 5 dagar. Fy tusan. Inte undra på att det börjar lukta babian, snart kan jag inte ens skylla det på Isabella. Heipsulivej, nu lite vatten över huvudet!

Blondi sommar 2009+ fake bruna linser..

Imorgon kommer pappa Lari hem, det har vi väntat på! Det lär nog aldrig bli återbesök till Moskva, om jag förstått Lari rätt..har någon av er varit där? St. Petersburg har jag ändå förstått skall vara fint och trevligt?!

Fick sova totalt 8h inatt, det kallar jag duga. Nu e jag pigg och kry inför kvällens spänning: Lari som tävlar i RedBull Crasched Ice i Moskva. Här kan ni kolla in banan, som Lari är allt annat än nöjd med. Isen lär vara dålig och ryssarna oorganiserade..

Isabella skulle gå för en kameleont idag. Det är knappt så man skiljer henne från sängöverkastet. Hello Kitty är en given favorit. Borde denna morsa månne dra ner lite på det ljusröda? Njaa...men man vill ju att det skall synas att hon är flicka. Josephine - alla genuspersoners värsta mardröm. Ber om ursäkt, jag fick inte hjälpen i tid. Ljusblåa kläder tages dock emot. 

Pappa fick genast ett telefonsamtal och han var också stolt över Isabella. Duktig tjej som lyder och gör som mams o paps säger. 

Det är skönt att sova. Vår lilla ljusröda gräddbakelse. 

Jag var förberedd på att bli hemskickad efter de vanliga rutinkontrollen, men tjii fick jag! Tydligen var mina levervärden på väg uppåt varför de inte såg någon orsak till att dra ut på tiden (på fredag var ju faktiskt beräknade dagen). Jag hade fått toxemi här i slutskedet och nu var det bara att få ut det färdiga knyttet. Lari kom till sjukhuset efter dagens gammeldansföreställning och då sade de att de tänker spräcka mina hinnor (så fostervattnet går) antingen samma dag eller följande. Beroende på eftersom det var rusning i sjukhuset på förlossningsavdelningen.

Jag försöker visa hur nervös jag är. Här väntar jag ensam i vardagsrummet och har nyss fått beskedet att idag gäller det!

Jag skickade Lari hem för att söka kläder och mat åt honom eftersom det antagligen skulle bli en lång väntan (medeltalet för förstföderskor ligger på omkring 10-15h, även upp till 24h..). Själv skakar jag i hela kroppen och kan knappt förstå det äntligen händer. Hon skall ut ur magen. Realiteten smyger upp och hjärtat bultar hårt där jag sitter i "vardagsrummet" på BB för att lugna ner mig och ta det riktigt stressfritt. Tack och lov hade jag ju internet på telefonen och facebook nörd som jag är koppla jag upp mig. (men helt sant - det hjälpte nog lite att fundera och skriva med vänner än att psyka sig själv sjuk över tankar hur förlossningen skulle gå)

Här visar jag ännu tummen upp. Innan verkliga värkarna körde igång. Bältet är där för att mäta sammandragningarna och babyns hälsa. Kanylen ger mig medicin som sätter fart på sammandragningarna.

Plötsligt, bara en timme efter Lari åkt kommer barnmorskan in och säger att de fått ett rum ledigt. "Va?", redan? var det första jag tänkte, Lari är ju inte ens här ännu..Nåväl, vi gick in i rummet och de gjorde hål där nere så vattnet började sippra ut, det var knappt så jag märkte det. Ännu mindre förstod jag att de hade satt en ledning på babyn huvud för att hålla koll på hennes hjärtljud.

Den strandsatta valen. Här är gasen min bästa vän..

Sedan kom Lari och väntandet började. Vi blev på tumis i rummet där vårt barn skulle födas för att invärka att sammandragningarna skulle börja. Småningom började jag känna av en mensvärk som bara blev hårdare och hårdare. Än kunde jag le och tycka att jag bemästrade värkarna. Då hade det gått kanske cirka 1,5h efter vattnet gått. Det tog inte länge förrän jag insåg hur mycket värre det kunde bli, och jag fick ta lustgas vilket faktiskt hjälpte då man använde den tillräckligt och tog den på rätt sätt. Jag använde den tills jag sa att jag nu vill ha epidural. Känslan av lustgas var väl den att den tog bort värsta toppen av smärtan, och benen blev lite "förlamade" och det kändes som när man druckit för mycket (jepp, tyvärr har jag varit där..) i både ben och knopp. Dock gick det ju väldigt fort över om man inte använde den. Så lustgasen, i samband med Laris massage på bakryggen var en lyckad kombo, som tog mig lite längre in och fördröjde på epiduralens behov.

Här kanske ni ser att jag har lite ont. I det här skedet var jag nog inte så värst social och pigg..epiduralen hade jag fått litet tidigare..

Då värkarna ändå blev starkare kom de och tog blodprov för att kolla jag kunde ta epiduralen. Därefter kom de och satte in en kanyl i ryggen, men tro mig det var piece of cake jämfört med värkarna. Jag har i vanliga fall helt otroligt obehagligt för nålar och blodprov etc, men att få kanyl i handen eller ryggen var bara en lättnad.

De som tagit epidural har sagt att man sedan kan ligga där smärtfri några timmar och njuta. Det kände jag inte mycket av, den hjälpte sisådär 30-40 minuter, sedan började ett hiskeligt tryck neråt. Med andra ord ville hon börja komma ut. Sköterskan var mycket ute ur rummet och kom in titt som tätt och kollade läget. Under lustgasen hade ABBA ännu fått ljuda ur cd:n men vid det här laget ville jag nog ha tyst omkring mig.

I journalen skrev de in att min förlossning började där omkring 19.00, alltså det var så jag hade "öppnat mig" sådär man skall inför hela faderullan (hinnorna spräcktes där cirka 17). Klockan 22.00 kommer hon in och kollar mig då jag berättar det känns ett hiskeligt tryck neråt. Då hade de hela tiden svarat Lari att hon nog knappast hinner födas på fredagens sida, att det tar ju sin tid. Har fått för mig att man räknar med 1cm på timme (man skall alltså vara 10cm uppe innan man kan börja trycka ut barnet). Plötsligt säger hon att jag är 9 cm uppe och att hon småningom börjar med krystningsskedet. Jag tror jag hör fel, men det är nästan som änglaljud - med andra ord behövde jag inte ligga där mycket längre mer (krystningsskedet tar cirka 30-45 min). Lari blir till sig och exalterad över att vi snart är vid målet, men ännu är ju det tyngsta framför.

Isabella, någon minut gammal..mamma är trött men lycklig. Det var ett tungt motionspass..

Småningom får jag tillåtelse att börja trycka, och nu var det som ett maratonlopp. Man tog in ett djupt andetag vid sammandragningen och tryckte sedan utan att släppa ut luften. Huhhu, då blev det varmt. Lari torkade min panna med kall trasa, vilket verkligen kylde av helt otroligt skönt. Då det verkligen närmare sig och huvudet var i position kom en till barnmorska in för att hjälpa (jag födde alltså halvsittande, som de flesta). Eftersom jag hade krystat i närmare 45 minuter och hon var så nära att komma togs det beslutet att man skulle lite hjälpa mig på traven. Dessutom hade hon fått navelsträngen tokigt och man inte ville riskera att hon skulle få syrebrist. Därför bedövade de mig nere och skar upp lite så hon slank ut. Jag hör bara hur Lari coachar och peppar mig att trycka och säger han redan ser huvudet på flickan. Jag ger mitt allt och plötsligt känns det bara "plopp" och en otrolig lättnad sveper över kroppen. Hon är ute. Någon sekund senare har jag en liten tjej på bröstkorgen med ett mörkt hår och kletig kropp.

Kroppskontakt är a och o..allt det där övriga man fixar hos kvinnan efter förlossningen (efterbördsskedet) kändes inte alls då hon gav tröst genom sin närvaro. Det enda riktigt jäkliga var senare då de satte in kanyl för att få ut kisset. Då hade pappa henne i famnen och jag bet ihop och visste att allt snart var över..

Ett varm knytte som helt ofattbart just hade varit i min mage och kommit ut. Ett av världens största mirakel och konstigheter. Livets födelse. Jag var rätt trött just en stund därefter och bara såg på tjejen. Lari var till sig och kollade upp att alla tår och fingrar satt på plats, pappas lilla flicka från första stund. Han var sedan med och kollade vikten och frågade en massa frågor av barnmorskorna. Han var nog den bästa pojkvännen under förlossningen och skötte sig mer än ypperligt. Jag var riktigt stolt över honom, och mig själv :) Hon kom ut 23.12, alltså tog det bara knappa 5h (till och med under) för mig att få ut vår Isabella. Det är jag tacksam över.

Efter allt detta fick vi vara några timmar i förlossningssalen för oss själva, samt äta ett gott "morgonmål". Jag hade ju ändå varit utan mat i 12h, och oj så det smakade. Jag svepte i mig som en glupsk häst, medan Lari höll koll på Isabella. Nu var vi där alla tre, hela familjen..det är nästan svårt att förstå det i skrivandets stund. Hon är så älskad och vi kan bara ligga och titta på henne i timtal..

Aldrig har mat smakat så gott..jag svepte i mig så gott som allt!

Jag var 3 nätter ensam på Jorv, det var lite småjobbigt då hon var rätt gnällig då hon inte fick mat då min produktion inte drog igång genast. Då tänkte jag redan hon var temperamentisk av sig, men den sista natten som vi fick spendera i familjerummet visade hon sedan en helt annan sida som nu fortsatt för tredje  natten med rätt regelbundet ätande var 3:e timme och sover som en stock däremellan. Har faktiskt inte ens behövt tupplurar, njuter av stunden och vet att det kan bli jobbigare närsomhelst. Men det gör ingenting, för hon är så fantastisk.

Josephine och Isabella, 2h gammal. Kände mig konstigt kry och pigg genast efter förlossningen. Det enda är ju att man var väldigt öm och är det ännu också. Men det orkar jag inte diskutera här och nu. Det är så litet jämfört med allt annat. I slutändan är det ju paketet som kom ut som var det viktiga, vår egna lilla dotter Isabella.

Framifrån (bild från nätet, ej vår..men ser precis likadan ut)

Bakifrån..

While waiting..blev så nyfiken efter filmen då den sluta sådär irriterande "på hälft" att jag tänkte läsa slutet och kolla hur det sen gick för Harry. Har förvisso läst den några år sedan, men kommer nog inte längre ihåg hur det gick..och jag ids nu inte spoila här heller, IFALL någon inte vet slutet. 

Allt var ändå bra med lillisen, nu antog de hennes vikt till ca. 3,78 kg alltså helt enligt normalkurvan. Det börjar bli trångt om saligheten. Skulle gärna ha blivit igångsatt och inlagd, men det är ju bättre förstås att det får börja naturligt..

Så nu är jag tillbaka i Evitskog igen och kommer säkert att vara här tills det drar igång, så för att pigga upp en uttråkad kvinna - skriv lite vad ni sysslat med idag/under veckan och ge gärna goda råd gällande barnvård ifall ni är föräldrar :) 

KLICKA HÄR, så kan ni se videon!

Nu skall jag och åtgärda mitt flottiga hår som ser ut som om någon slickat det inatt (nej, ingen Lari eller katt som gjort det, det var mer av en metafor) så jag återigen kan njuta av mitt "vackra hår" (inget som stigit mig i huvudet nu, eller hur var det där med ödmjukhet Josephine?...)

Skulle vara lätt att välja namn, men man måste ju också tänka på hur namnet klingar här i Finland..då blir det lite snävare utbud

p.s men såklart är det värt det. Det känns rätt spännande att se den andra i tv, och speciellt se vad han sen har att komma med..det är ju alltså pga. Red Bull Crashed Ice han är där.

Lottis (blivande gudmor) frågar :

Svar: Jepp! Jag kan inte se dig i något annat än kort hår, men då syftar jag nog på att det inte skall vara kortare än till lite över öronen..

Svar: Nope! Grymt svårt..har förstår namn jag kunde tänka mig, men vi har inte bestämt något definitivt, innan flickan kommer ut.

Svar: Behöver jag ens svara på detta? ;)

Svar: Förstås. Jag försöker nog själv också höra av mig, bara konditionen tillåter..

Jenni (bloggläsare) frågar:

Svar: Vi började som kolleger på samma arbetsplats hösten 2008. Sådär sakta men säkert blev vänskapen något lite mer ;)
2. Talar han svenska?

Svar: Jepp, han är finlandssvensk men pratar båda inhemska flytande
3. Hur har ni arrangerat ert boende och kommer ni att stanna kvar i Finland efter att babyn är född?
Svar: För tillfället bor vi några månader hos mina föräldrar tills vi får vår egna lägenhet i Gäddvik tillbaka som nu är uthyrd. Vi har här ett eget rum och blir omhändertagna som prins och prinsessa. *bortskämd*. Vi har inte planer för tillfället att åka utomlands, utan stannar nu kvar här och tar hand om lillisen som väntar i magen..

Jenna (Laris syster) undrar:
1. Vad är din dröm?
Svar: Att ha en familj, yrke man trivs med och hälsa. Så för tillfället ser det ljust ut. Som liten ville jag bli konståkare och popstjärna, men vissa drömmar är bättre att de förblir drömmar. H. Bambi på hal is..
2. Vad lever du för?
Svar: Familj, familj, familj..livet vore ingenting utan dem och mina vänner. Det där med t.ex. pengar är förvisso viktigt men inget som enligt mig ger lycka. Hellre sitter jag trångt i ett skjul med nära och kära än gråter ensam i ett slott..
3. Varför älskar du Lari?
Svar: Han är snäll, och söt som en guldkaramell :) Svårt att förklara vettigt, det kan väl sammanfattas i att då han är borta är det någon del av mig som saknas. Förutom att han är pappa till mitt barn är han också min bästa vän.
4. Varför blev du hissanmaikka?
Svar: Älskade historia i högstadiet (hade superb lärare) och jag hade alltid gillat läraryrket då jag följt med min mammas jobb som lågstadielärare. Det var great då man kunde slå två flugor i en smäll!Jag älskar att vara lärare!!

Flickan är cirka 3,4-3,5kg stor (redo att komma ut snart tycker mamma)

Allt såg bra ut och hjärtat slog duktigt

Livmoderhalsen var nu bara 1/2cm lång (3cm två veckor sedan..) och jag var ett finger öppet, dvs det har hänt en hel del sedan förra kontrollen 25.1 hos läkaren. Jag tror faktiskt hon vill komma ut nästa vecka, så får nu se hur era tippningar går till :) 

Nu skall jag slänga fötterna upp i soffan och vänta på pizzan som Jenna och Lotta fixar (ok, Lotta sköter pizzan och Jenna sitt barn...) Skönt man har så bra "tukijoukot" som tar hand om mig. Skönt att Lari kommer hem imorgon..vi får hålla tummarna att allt går bra ikväll!

Här är några klipp från Valkenburgs RBCI tävlingar. Banan är crazy och det blir nog spännande ikväll..19.45 kommer det live för de som vill kolla!

Inför det här 1 minuters videoklippet satte killarna vid bordet närmare 1 h. De spelade inte ens poker i verkligheten, allt var bara gjort som PR...

Den som kommer närmast rätt datum bjuder jag på mat! :) Min gissning (och förhoppning) är 14.2!

Här är ett videoklipp ni kan kolla in. 

 

På lördagen var jag och träffade Mekke och Carita ute till stan. Vi åt god mat (iaf min mat var helt ok, köttbullar och mos slår aldrig fel) och drack gott. Jag blev helt hooked up på tranbärssaft, slurp! Det är så kul att träffa sina trevliga vänner, trots att det inte blir sådär rysligt ofta. Men desto roligare sedan när det blir av!

Bilderna lånade av Mekke, som hade lite bättre kamera än min fnuttiga mobil..nästa träff blir sen med lite tillökning i familjen. Spännande!

Mekkes kycklingsallad såg väldigt god ut! Carita åt en pasta som var lite för "vattnig" och jag hade helt goda köttbullar. Det var en grill som ligger dörren brevid Santa Fé i Helsingfors (bra minne jag har..). Med cityshopparen får man 25 % billigare räkning av allt man äter! (exl. alkohol). Det tycker jag är en riktigt bra deal!

Det här är sida 1/3 i häftet jag fick över mat man skall undvika under graviditeten. Märkte den härom dagen i mina mappar. Ibland känns sådana här listor lite vääl överdrivna, jag menar - var finns ens sakarin och syklamat? Vad är det? Om man får dylika listor borde de väl vara lite mer specifika.

 Själv har jag använt en dos av sunt förnuft och hållit mig i att unvika opastöriserat, inte äta rått kött, inte dricka alkohol. Ok, ett glas vin och champagne (the real one) har slunkit ner, men det är ingen fara med det heller. Inte om man skall tro läkaren, som i sin tur sade att det är ok att ta ett glas skumpa vid bröllop och dylika tillställningar. Vem av er visste att man skall undvika salmiak? Det var nog också en överraskning..

Annat på listan över som skall undvikas/upphettas etc etc: pavut, idut, korva sekä pellavasiemenet, merilevävalmisteet, ulkomaiset pakastevihannekset, raaka liha (no shit!), maksa, pehmeät juustot, kala (endel bra, en del dåliga) ja graavi sekä tyhjiövalmisteet. Pust. Om man vill vara riktigt småpetig kan man ju öka listan..

Såhär måste man bara tänka då sparkar kommer mot revbenen och det är tungt / obekvämt att ligga vare sig på rygg eller sida. Herrejestas, jag börjar bli som såna där klagande höggravida kvinnor jag aldrig förstått mig på. Hjälp. 

Såhär måste man bara tänka då sparkar kommer mot revbenen och det är tungt / obekvämt att ligga vare sig på rygg eller sida. Herrejestas, jag börjar bli som såna där klagande höggravida kvinnor jag aldrig förstått mig på. Hjälp. 

Nu skall jag dock ta några lugna dagar och bara ta det lugnt, låta kroppen vila och ladda batterierna. Det kan behövas då Lari åker till Valkenburg för att tävla och lägga denna blivande morsas nerver på högspänn igen lördag kväll..

Nu skall det bli filmdags!!