Mitt ögongodis


Det är nog fruktansvärt vad förtjust man kan bli i sitt eget barn. Varje gång hon vaknar och man tar upp henne lägger hon till världens smil. Då försvinner nog tröttheten och det känns betydligt lättare. Alla människor borde nog le och skratta mer, det gör ju att kroppen och knoppen mår betydligt bättre

imorse var det lite längre sovmorgon och vi plockade upp Isabella kl 8 mellan oss då hon jollrade glatt i sängen. Sedan vaknar vi till någon timme senare då vi alla somnat in. Det är sådana stunder man blir riktigt varm i hjärtat av..

Trevlig måndag allesammans! hoppas det blir en härlig vecka, inte ens regnet stör. Tvärtom, jag tycker det är riktigt mysigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0