Mumintrollet

Det känns rätt bra faktiskt ännu, inga värre hemsaknader eller så, kanske för att jag bara hunnit vara här 4h :) Undrar när man inser att det inte bara är 2 veckors semester?

Det var ett rent helvete att köa och gå igenom immigrationstullen med allt köas och ziljoner ställen var man skulle stämplas in osv. Men tja, en upplevelse i sig som man säkert inte kommer att glömma!

På flyget över Atlanten hade vi helt superplatser, vi satt helt invid nödutgången och hade därmed dubbelt mer fotutrymme. Nackdelen var dock den att flygvärdinnan förklarade åt oss uppgiften om något gick snett. Det var på vårt ansvar att öppna dörren och kolla innan dess att det inte ramlade några stenblock, brann på vingen eller att vi var under vatten. Jag hade mest svårt att hålla mig för skratt för tanten gjorde det så himla allvarligt. Lari däremot såg ut som om han svalt ett spöke. Kanske inte det helt bästa sättet att börja resan för någon som är så himla flygrädd..

Väl framme då vi landat kom familjens pappa och son emot oss. Sonen (som är 10 år) hade köpt åt mig blommor som var vita och blåa, som representerade Finlands flagga. Hur söt får man bli?

Imorgon börjar allvaret med att öppna bankkonto, skaffa lägenhet, bil och en bra läkare (för att inte prata om internet till telefonen..addicted to people back home, yeees indeed). Vi tar en dag i sänder och håller tummarna att man får vara frisk och ha det bra! Skolan börjar ju också nästa vecka, där jag kommer att tituleras som "Ms Frimodig" av både kolleger och elever, samt bära skoluniform. Jag rapporterar sedan närmare om det..

Men några bilder ur idag..tar mer under veckan, så ni får se hur allt är här!

Översta bilden: Vi vaknade fyra på morgonen efter två timmars sömn. It shows

Nedre bilden: Jag köpte en cool klocka från flygplanet. Logon tillhör NHL laget Montreal Canadiens

Säkerhetskontrollerna var måååånga. Vi måste till och med ta av oss skorna. Märks vi hamnat utanför EU..