The days that went..
Nej, det är inte någon bok eller något med hockey sambon läser. För på onsdagen hade vi barnvakt och det blev date-kväll, det var en tid sen senast så vi såg fram emot det. Först var vi och äta. Sen var det tänkt vi skulle gått till någon bar för att kolla på hockeyspelet Hifk-Jokerit (ja, i vår familj kommer nog hockey always on first place) men plötsligt fick Lari en briljant idé. Han sade inte vart vi skulle utan jag fick vänta tills vi kom fram till...
Karaokebaren Satumaa!
Där var vi sedan och sjöng, nästan helt privat. Klockan var ju så lite så där fanns bara två andra..och som tur kunde de sjunga riktigt bra. Därmed fick man inte skavsår i öronen av falsksång..
Lari sjöng tre sånger, jag två..ni ser ovan - hann ej med ace of base men Abba och Roxettes It must have been love blev det för mig.
På fredag fyllde alltså min fafa 84 år, så vi körde med mamma och pappa till Valkeala för några timmar, medan Lari var på jobb..man hinner mycket på lediga dagar!
På lördag var det träff med gamla högstadiegänget - vi samlas alla cirka 1 gång i året och talar gamla minnen och har allmänt skoj tillsammans. Träffar jag alltid ser framemot! Vi började med mums mums mat på Cantina West och därifrån sen till Kalle. Där satt vi sedan en stund tills det var dags att åka hem. När man vet att det är väckning varje dag mellan 7-8 gäller det att inte uggla uppe hur länge som helst..
Hey ya!
Annuschkan var på toppen-humör och vi hade nog iallafall sjukt i skrattmusklerna nästa dag..
På söndag såg det sedan ut såhär. Vi började med burkmat för 8 månaders (imorgon "fyller" hon 8 mån..stora flickan), och det vill säga större klimpar, vilket märktes. Vi brukar vara vana att äta utan haklapp utan problem, men nu blir det en ändring. Helt tydligt. Jag kunde till sist inte göra något än skratta då maten flög hit och dit då Isabella dregla/spotta och vifta med händerna. Man lär sig så länge man lever..nå, vi kan ju inte säga att vi har tråkigt då vi äter, allt annat..
Kommentarer
Trackback
