Feber

staki liten fick lite feber efter vaccinet, men gnälligheten minskade av panadolen och hon somnade gott. Nu håller vi tummarna det går över under natten så hon blir sitt glada vanliga jag igen. Det känns ändå helt ok då jag vet vad det beror på. Jag tänkte nog idag vilken hiskelig tur vi har då hon varit så snäll. Idag nattade jag henne det längsta jag behövt under hennes livstid. Det handlade om cirka 45 minuter.

Jag tackar högre makter varje dag och hoppas det kan fortsätta lika bra. Jag får riktigt dåligt samvete då jag hör hur jobbigt det skulle kunna vara. Ibland förstår jag inte ens själv hur lyckligt lottade vi är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0