Mumintrollet

Ute må det vara mulet och trist väder, men jag saknar inte solen för jag har mitt solsken här brevid mig. Det är nog konstigt hur mycket man kan älska sitt barn, det är nog rätt svårt att förklara. Inte ens hennes gråt låter lika rysligt som andras barn, eller som man tidigare kunde bli störd på. Så jo, det är nog en helt annan sak då man har egna. Då orkar man på ett helt annat sätt..

Tiden bara rinner iväg, hon är nästa vecka redan 2 månader gammal. Huh. Hennes små öron, fötter och händer är inte lika små längre och jag tycker faktiskt hon nästan växer i mina ögon. Hon är sannerligen ingen nyföding längre. Det börjar höras skratt, hon börjar följa med blicken vad som händer och varje dag upptäcks något nytt och spännande.