Innebandy VM


På fredag förmiddag var det alltså då dags för innebandy VM i Hartwall Arenan. Jag åkte dit med min vän och kollega Lotta, som även hade med sin klass (ett gäng trevliga sjundeklassister). På bussen hade jag till och med sutttit mig på helt korrekt ställe, där var putande magarna fick sitta. Kände mig nästan speciell

Helsingfors tågstation har ändrats mycket under åren, med tak och julljus såg det rätt internationellt och fint ut. Bara VR småningom åtgärdar problemen som uppstår då det snöar blir allt finemang

Själv kände jag mig låååångsam bland hopen av elever. Jag kom eftersläpandes och förbannade lössnön som gjorde att det kändes som om man tog ett halvt steg tillbaka för varje steg framåt. Dessutom hamnade Lotta nästan uppehålla tåget på vägen tillbaka några sekunder efftersom vi var tvungna att springa till det då det kom precis när vi anlände till perrongen och jag inte hann med i takten. Jag "sprang" det lilla jag kunde, och var säkert en lustig syn.

Inne på Hartwall fanns en massa roliga VM prylar, de mesta såklart i Finland färger. Dock skulle ingen få påtvingat mig "Foppa-skorna"..vissa saker förstår jag inte bara hur de kunnat bil så populära.

Bara i Finland. Pamppu TAI kirves. Finnar och yxor - går tydligen alltid hand i hand

Det var Estland mot Latvien. Som ni ser, inte så mycket publik precis. Vi var cirka 1000 elever + en del övriga som kollade på matchen. På kvällarna i de viktigare matcherna är det förstås mera, men kändes ju rätt knasigt att sitta där och kolla på VM spel, i den ekande arenan.

De där roliga, färgglade stickgubbarna blåstes upp alltid då det blev mål. Dessutom hade en lågstadieklass bakom oss skaffat mini-vuvuzelan (men tack och lov ändå inte lika starka i styrka som riktiga) med vilka de gjorde ljud så det hördes i hela arenan. Sådant är roligt - i måttliga doser..Estland förlorade tyvärr med 1-8 om jag minns rätt

Den här lillas söta älgen fick lov att följa med mig hem - passade ju bra med tanke på att jag dagen innan sett tre stora älgar vid vägkanten- Vackra djur så länge de inte kommer framför min bil. Go Finland!

Vi väntade på bussen i centrum av Helsingfors, mitt i "rusningstrafiken". Att ens nämna ordet rusning här hemma känns nuförtiden rätt skrattretande då jag minns hur riktig rusning ser ut borta i Montreal. Här har vi bara två filer från båda sidor, och gatorna samt vägarna är enkla och lättbegripliga.

Det var faktiskt första gången inne i Helsingfors sedan jag kom hem från Montreal. Det kändes riktigt litet och mysigt. Mindre trafik, bra kollektivtrafik och bekant omgivning. Montreal är ju 10ggr större och snyggare med fina höga skyskrapor och det går inte ens att jämföra med Helsingfors. Båda har sin förtjusning på sitt eget sätt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0